Frilanskrönika maj 2016
Efter många år i frilansstyrelsen så slutar jag nu med mina uppdrag inom Symf. Det har varit roliga och lärorika men tuffa år. Här kommer nu en liten reflektion över frilansverksamheten. Kärnproblematiken handlar i huvudsak om hur jag som frilansmusiker överlever. Inte bara ett eller två år, utan hur klarar jag mig fram till pension.
Grunden är självklart att det måste finnas arbetstillfällen i en tid där dessa konstant minskar för alla som frilansar. En anställning i en deltidsorkester gör livet något lättare för många frilansare eftersom de ger en viss grundtrygghet. Men samtidigt så måste man fylla med på arbete upp till heltid vilket inte alltid blir möjligt på grund av planeringen i den ensemble man är anställd i.
Till viss del kan vi skapa arbete själva genom egna kammarmusikprojekt. Tyvärr är det sällan som dessa projekt genererar några stora intäkter men dom bidrar ändå en del. Olika nätverk byggs upp bland oss som frilansar för att skapa arbetstillfällen. Stockholm Concert Orchestra gör ett fantastiskt arbete för frilansmusiker och jag önskar att fler orkesterarrangörer skulle ha samma inställning till oss frilansmusiker.
Men sett till helheten så har förutsättningarna för ett liv som frilansare blivit sämre. Verksamhetens inriktning har förändrats hos en del arbetsgivare. Folkoperan är ett exempel där man tråkigt nog gått ifrån att ha varit en relativt stor arbetsplats till att ha en liten orkester med få och korta kontrakt. I Stockholmsregionen så kommer Stockholms Konserthus med sin orkesterakademi på ett mycket negativt sett påverka frilansmarknaden.
Slutligen till en känslig och svår fråga som väcker stor irritation bland alla som frilansar, Är det rimligt att personer med 100% tillsvidareanställning kan hoppa in mer eller mindre kontinuerligt i andra orkestrar utan att ta tjänstledigt? Jag måste själv erkänna att jag i svunnen tid har gjort så, vid enstaka tillfällen, när jag har haft tillsvidareanställning. Jag kommer kanske att bli lockad att göra så igen om situationen skulle uppstå. Oavsett vad man tycker om det så får det stora konsekvenser för oss frilansare. Så jag önskar att man tänker till en gång extra innan man tackar ja till ett inhopp, eller snarare att den som frågar tänker både en och två gånger innan frågan ställs!
Självklart så är det både en ekonomisk och politisk fråga. Om det fanns betydligt mer pengar inom kulturen så skulle det också finnas fler arbetstillfällen. Konsekvensen av att tillsvidareanställda tar vikariat i andra orkestrar skulle inte bli så stor. Om inhopparen dessutom fakturerar blir det en ren lönedumpning. Lockande för arbetsgivaren. När uppräkningar uteblir så är det enkelt att spara in på extramusiker. Vi måste därför i branschen gemensamt kämpa för att kulturbudgeten höjs och inte sänks.
Ett stort tack från mig till alla styrelseledamöter i frilansavdelningen samt till alla medlemmar.
Fredrik Dickfelt, f d ordförande i Frilansstyrelsen
Några ord från din efterträdare:
Jag vill tacka dig Fredrik för den insats som du har gjort för Symf och alla oss som frilansar. Jag hoppas dock att jag kan få fortsätta att använda din kunskap och erfarenhet även i fortsättningen även om du nu av olika orsaker väljer att kliva av det aktiva arbetet i Symf. Det har varit trevligt att samarbeta och jag värdesätter det både som kollega och vän.
Gunnar Jönsson, nyvald Frilansordförande, avdelning 14
