Tidningen Symfoni

Norrlandsoperan ställer om

Under den rådande Corona-pandemin passar Norrlandsoperan på att visa framfötterna, fast inte riktigt på samma sätt som vanligt. Norrlandsoperan har ställt i ordning en förklädesfabrik och levererar  skyddsutrustningen till Västerbottens sjukvård.

 

Aktiebolaget Norrlandsoperan ägs till 60 procent av Region Västerbotten och till 40 procent av Umeå Kommun. När förfrågan från ägarna kom om huruvida man kunde ställa om verksamheten till produktion av sjukvårdsmaterial sattes en imponerande effektiv process igång. I samverkan med företagets tre fackliga organisationer kom man fram till att både TF:s och DIK:s personal under en begränsad tid kunde ändra sina arbetsuppgifter, men att Symfs avtal inte gjorde detta möjligt på lokal nivå. Symf har däremot rekommenderat sina medlemmar att hjälpa till om man kan och vill.

I Norrlandsoperans Black Box, en lite mindre salong med 240 publikplatser, har en förklädesfabrik ställts i ordning.

 

Tusen förkläden om dagen

Här svetsas, viks och packas skyddskläder i plast som i princip omedelbart kommer till användning inom vård och omsorg. Som mest kan ett dussintal personer arbeta här samtidigt, och då klarar man med god marginal av att leverera de 1000 förkläden om dagen som region och kommun kan förvänta sig av just den här “fabriken”.

 

Meningsfullt

För en musiker som jag, vars arbetes resultat vanligtvis är ganska kortlivat - toner som i bästa fall klingar kvar med några sekunders efterklang - känns det märkligt tillfredsställande att göra något handfast och konkret. Visst, jag karvar mina oboe-rör och lägger i små askar, men att få tillverka kartongvis med förkläden är något helt annat. Det är också lite annorlunda att kunna tjôta med kollegor under tiden man arbetar (utan att behöva viska) och inte minst lära känna kollegor från mer avlägsna avdelningar lite närmare. Man hälsar ju och pratar med alla på jobbet vid kaffemaskinen och det skapas en speciell gemenskap när man arbetar tillsammans. En väldigt fin form av teambuilding som jag faktiskt inte tror hade kunnat återskapas utan den märkliga situation vi alla befinner oss i. Inget ont som inte för något gott med sig, eller hur är det nu man brukar säga?

 

En känsla av att jag bidrar

Det går ju heller inte att komma ifrån att vår verksamhet som musiker för närvarande inte håller samma tempo som vi är vana vid. Hos oss är en mängd mindre initiativ och projekt i gång eller i startgroparna. En blåskvintett har spelat för och pratat med tredjeklassare (på behörigt avstånd, naturligtvis), en brassensemble livestreamar för skolbarn i Västerbottens inland, det förbereds för inspelningar för vår nystartade play-tjänst och så vidare. Men vi får ju inte möta vår publik, vilket vi är bortskämda med att få göra varje vecka. Det gör att i alla fall jag stundom kan känna att jag inte riktigt uträttar någonting. Kompetensutveckling i all ära, men det kan vara svårt att hitta motivationen att öva utan att ha något att öva inför. De dagar motivationen tryter som mest är det närmast en befrielse att tillverka skyddskläder under några timmar i förklädesfabriken, om inte annat för en stunds känsla av att jag verkligen bidrar.

 

Johannes Ögren

 

Många orkestrar har under våren jobbat vidare trots det faktum att inga publika konserter har kunnat genomföras. Istället har man spelat kortare konserter som har streamats live. De flesta har spelat på mindre besättning och kreativiteten har varit stor. De professionella körerna har valt olika vägar. Några har sjungit med bara halva styrkan, någon har arbetat vidare med hela numerären och det finns exempel på de som i princip helt har avstått från att jobba i grupp. Gemensamt för samtliga aktiviteter är att man försökt sprida ut sig på ett säkert sätt för att undvika smittspridning.

 

Ombudsmännen på Symf har fått ta emot massor av samtal som har handlat just om vilka regler som ska gälla vid repetitioner och inspelningar. I Sverige har det inte gjorts några riktade undersökningar kring hur musiker och sångare ska förhålla sig till varandra när de arbetar tillsammans. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är det enda vi kunnat utgå ifrån och svaren till oroade musiker har utgått ifrån dessa. Res inte i rusningstrafik, stanna hemma om du har symptom eller tillhör en riskgrupp, håll avstånd, tvätta händerna i minst 20 sekunder och allt sådant vi alla försöker hålla oss till i det dagliga livet.

 

Studie om smittspridning

I Tyskland däremot har sju orkestrar i Berlin tillsammans med läkare från universitetssjukhuset Charité genomfört en studie kring riskerna med smittspridning från blåsinstrument. Det fanns en oro för att dessa kunde sprida droppsmitta ända upp till 12 meter. Undersökningen visade dock att så inte var fallet. Man kunde efter mätningar konstatera att ett säkerhets på två meter faktiskt räckte gott och väl.

 

Musikers säkerhetsavstånd

Gerald Mertens, förbundsdirektör för det tyska musikerförbundet (och chefredaktör för den tyska musiktidningen Das Orchester), skriver på sin nätsida om undersökningen och de rekommendationer man kom fram till. Han skriver att orkestrarna i Tyskland efter den genomförda studien nu börjar arbeta igen. Men inte inför publik. Säkerhetsåtgärder för publiken måste utarbetas separat. 

 

 

De tyska rekommendationerna för orkesterverksamhet lyder så här:

• Avstånd mellan stråkmusiker ska vara 1,5 meter.
• Avstånd för blåsare ska vara 2 meter. Instrument ska rengöras med engångsdukar (som sedan ska kasseras eller tygservetter (som ska tvättas). Brassmusiker ska ha extra plexiglasskydd.
• Slagverkare ska hålla avstånd på 1,5 m och undvika att dela instrument och klubbor.
• Harpor och tangentinstrument ska placeras 1,5 m från varandra.
• Dirigentens avstånd till orkestermusikerna ska vara minst 2 meter under repetitioner och 1,5 meter under konserter.

 

Andra skyddsåtgärder

Man rekommenderar också allmänna skyddsåtgärder:

• Kontrollera dina symtom: Daglig självundersökning av kliniska tecken som indikerar COVID-19: feber, hosta, rinnande näsa, ont i halsen, andnöd, huvudvärk och muskelvärk, svaghet, lukt- eller smakstörningar. Om ett eller flera av dessa symtom känns av ska musikern stanna hemma och kontakta en läkare (för ett eventuellt test för SARS-CoV-2).
• Arbetsgivaren erbjuder anställda i högriskgrupperna för COVID-19-infektioner att utebli från orkesterverksamheten. Om de själva önskar kan de dock delta i verksamheten.
• Se till att ha god handhygien och hosta i armvecket. Hand-desinfektion ska användas (åtminstone när du kommer in och lämnar arbetsplatsen).
• Fysiskt avstånd på minst 1,5 m i allmänna kontakter med kollegor. Munskydd bör bäras inomhus i lokaler utanför konserthuset, detta krävs inte längre på podiet.
• Arbetsrum, övningsrum, omklädningsrum och toaletter ska rengöras regelbundet.

 

Ingen kunskap om sångare

Tyvärr finns ingen motsvarande studie för sångare. Symf har kontaktat Svensk Scenkonst för att arbetsgivarsidan ska initiera en undersökning om vilken smittspridningsrisk som finns när en sångare sjunger. Det är ju inte helt orimligt att tro att droppsmitta kan färdats längre än två meter när korister och solister sjunger ut med fullt tryck. Eftersom arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön borde det ligga i deras intresse att undersöka om man utsätter sina anställda för smittorisker. 

 

Jonas Nyberg