Negativ inverkan på yrkesutövningen
Under 2019 berättade Sveriges Radio P1 i ett inslag att rökmaskinen på Oslo operan orsakade allvarliga hälsoproblem. ”Var femte musiker i orkestern har läkarintyg på att de ska slippa att utsättas för scenrök. Röken har blivit ett hälsoproblem i orkesterdiket, där flera musiker har utvecklat astma i vuxen ålder. Tre av musikerna har fått problemen klassade som arbetsskada och därmed fått rätt till ersättning. Totalt är det 21 musiker som har läkarintyg på att de inte bör exponeras för scenrök” uppgav Oslo Operas huvudskyddsombud.
Samarbete med norska Arbetsmiljöverket
”Creo har under de senaste åren blivit kontaktad av ett antal medlemmar som upplevt hälso- och prestationsutmaningar vid användning av scenrök. Samtidigt använder flera av Creos medlemmar även scenrök som ett konstnärligt redskap inom scenografi och ljusdesign. Creo tog därför initiativ till en dialog med norska Arbeidstilsynet (motsvarar svenska arbetsmiljöverket red.anm.) om frågan, vilket har resulterat i samarbete mellan arbetslivets parter, och en ny vägledning för användning av scenrök”, säger Christine Thomassen vice förbundsordförande i Creo.
Utredningen pekar på att scenrök kan påverka framträdandet så pass mycket att det också blir psykiskt påfrestande. Det får inte underskattas och måste därför också vara en del av den övergripande riskbedömningen, skriver utredarna.
”Man måste ta hänsyn till att sångare, blåsare och dansare har en större luftcirkulation och därmed är mer utsatta för de luftföroreningar som scenrök orsakar.”
Hur framställs scenrök?
Det finns flera sätt att framställa scenrök, men den bildas vanligtvis genom två olika metoder i speciella rökmaskiner. En metod är baserad på avdunstning av en vätska av vattenblandad glykol eller glycerin. Glykolbaserad vätska är ofta en blandning av olika glykoler. Den andra metoden bildar finfördelade partiklar av mineralolja. Vätskornas sammansättning kan variera från leverantör till leverantör. Uppvärmd rök med glykol följer lätt luftströmmar medan de finfördelade partiklarna med mineralolja stannar kvar i luften länge. För glykolbaserad rök sprutas vätskan in i en uppvärmd enhet i rökmaskinen och avdunstar snabbt. Detta skapar ett ökat tryck som trycker ut ångan. När ångan kommer i kontakt med den kallare luften utanför maskinen bildas rök.
Stigande scenrök består av små vätskepartiklar (aerosoler) spridda i luften. Vätskepartiklarna innehåller samma ingredienser som de vätskor som används i maskinerna, men de kan också få ändrade egenskaper på grund av uppvärmning. Detta gäller särskilt glykolbaserad scenrök.
Kyld scenrök av frusen CO2 (torris) eller flytande kväve används för att skapa visuella effekter nära golvet i en lokal.
Hälsopåverkan
Även om många människor utsätts för scenrök utan bevisade hälsoeffekter, finns det rapporter om astma, andningssymtom och andra negativa reaktioner. Vi ser från flera studier att arbetare i produktioner som använder scenrök rapporterar en högre förekomst av symtom från, och sjukdomar i, de övre luftvägarna, jämfört med arbetare inom kultursektorn som inte exponeras för scenrök. Hälsorisken vid exponering för kemikalier beror generellt på vilka farliga inneboende egenskaper kemikalierna har, storleken på partiklarna och på vilket sätt, hur mycket och hur länge man exponeras för dem.
Gärnsvärden bör sättas lågt
Vid bedömning av rökmängder bör man utgå från att det är mängden partiklar under 10 mikromillimeter som ger de allvarligaste hälsopåverkan i lungorna.
Större partiklar kommer ofta att fångas upp i de övre luftvägarna utan att tränga in i lungorna. Storleken på partiklarna kommer därför att ha betydelse för hälsan. Partiklar i scenrök finns ofta i den respirabla fraktionen, det vill säga de är så små att de kan nå djupt ner i lungorna vid inandning. Eftersom det är större toxicitet förknippad med de minsta partiklarna och att vi inte med säkerhet vet hur partiklarna påverkar kroppen, bör gränsvärdena sättas så lågt som möjligt.
Olika typer av scenrök: Glykoler
Relativt lågtoxiska glykoler med avfettande egenskaper används vanligtvis för glykolbaserad scenrök. Detta kan orsaka irritation av slemhinnor och torr hud. Glykolbaserad dimma kan orsaka hosta och torr hals vid kortvarig exponering. Långvarig exponering kan orsaka kroniska problem i luftvägarna, med symtom som tung andning och kronisk hosta. De arbetare som är mest utsatta kan utveckla astma och därmed få nedsatt lungfunktion. Besvären beror oftast på dosberoende irritation (höga doser ger fler symtom) och inte allergiska reaktioner. Det gör att besvären är mest utbredd vid höga exponeringar och hos dem som redan har känsliga luftvägar i första hand. Vissa studier tyder på att kortvarig hög exponering orsakar fler problem, jämfört med samma exponeringsdos spridd över en längre tidsperiod. Vid undersökning av patienter som har haft lungproblem har det ändå föreslagits att irritation efter exponering för scenrök kan utlösa allergier hos utsatta personer.
Mineralolja
Scenrök från mineralolja har toxikologiska egenskaper som kan orsaka inflammatoriska reaktioner i lungorna. Som aerosoler eller ånga kan oljorna ha irriterande effekter i de övre luftvägarna och på slemhinnor (särskilt ögon). De som exponeras kan uppleva symtom som huvudvärk, trötthet och hosta. Astmatiker kan uppleva en påtaglig försämring av andningen.
Exponeringen kan ge både akuta effekter och negativ hälsopåverkan som kvarstår under lång tid. I grund och botten är effekterna dosberoende och speciellt för de som varit utsatta i många år är det svårt att skilja på effekterna av olika kategorier av scenrök. Det beror på att de flesta utsätts för flera typer genom sitt arbete.
Kyld rök (torris och kväve)
Kyld rök kan öka koldioxidvärdena eller tränga undan syre i andningsluften. Det har rapporterats fall av negativa hälsoeffekter orsakade av detta bland arbetstagare som legat i kyld rök med kvävningssymtom.
Förhoppning om ny teknik
”Den här vägledningen löser inte allt, men är ett viktigt steg på vägen mot ökad medvetenhet om hälsokonsekvenserna av olämplig användning av scenrök”, fortsätter Thomassen. ”Det är fortfarande Creos förhoppning att ny teknik kan användas för att utveckla produkter som är helt ofarliga för hälsan, och samtidigt möta behovet av bra, konstnärliga verktyg. Detta är mycket viktigt för att värna om konstnärernas och kulturarbetarnas arbetshälsa, men också för att säkerställa att konstnärerna har förutsättningar för optimal prestation. Det ligger i allas intresse”.
Anna-Karin Simlund
Länkar till Creos pressmeddelande och till den vetenskapliga studien om scenrök