Tidningen Symfoni

En kulturbudget utan ambition

Den nya kulturministern, Parisa Liljestrand (M), presenterade kulturbudgeten 8 november. Förväntningarna var ganska lågt ställda men många närde ändå en förhoppning om att några av förslagen från återstartutredningen skulle finnas med. Men så blev det inte. Jämför med innevarande års kulturbudget innebär 2023 års budget att 1,1 miljarder kronor
är puts väck.

 

Amanda Lind (MP), tidigare kultur- och idrottsminister och ordförande i kulturutskottet, beskriver regeringens förslag som en ”slakt av kulturbudgeten” i ett uttalande. I en intervju i Dagens Nyheter säger hon:

– Att man helt väljer att rycka undan det ekonomiska stöd till kultursektorn som återstartsutredningen ville behålla och permanenta i en annalkande lågkonjunktur är olyckligt och anmärkningsvärt.

 

Kulturskolornas stöd halveras

Det är på många sätt en problematisk kulturbudget. Samtliga återstartsstöd försvinner utom stipendier till konstnärer. Det finns inga satsningar på förlängda eller permanentade stöd till det fria kulturlivet. Stödet till kulturskolorna halveras. 

 

Inget förlängt krisstöd

I kulturbudgeten för 2023 syns inga tydliga satsningar på scenkonstens verksamheter. De tillfälliga krisstöd som gällt under pandemin förlängs inte heller av regeringen.

Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst, menar att den återhållsamma kulturbudgeten är mycket problematisk i ett läge då kulturlivet befinner sig i en återstartssituation efter pandemin. 

– Jag är bekymrad både över den offentligt finansierade och den privata scenkonstens framtid, och verksamheternas möjlighet att komma igen efter krisen. Är det någon gång man verkligen skulle behöva göra satsningar på kulturlivet så är det nu, säger han i ett pressmeddelande.

 

Återhållsam

På kulturministerns presskonferens ställde Symfonis redaktör frågan om hon trodde att budgeten tagit höjd för aviserade hyreshöjningar för scenkonstens instutioner och för den kommande avtalsrörelsen. Parisa Liljestrand upprepade att det är en återhållsam budget och att hon följer utvecklingen noga.

 

600 miljoner mindre till folkbildning

Även anslaget till folkbildningen sänks i budgetpropositionen, från årets 5,2 miljarder kronor till 4,6 miljarder kronor 2023. Budgetposten ”Särskilda insatser inom folkbildningen”, som bland annat används för att främja deltagande i samhällslivet för asylsökande, halveras och försvinner på sikt.

 

Väck med fria entréer

En av de största neddragningarna gäller anslaget på drygt 99 miljoner kronor till den fria entrén vid statliga museer som regeringen har beslutat att inte förlänga. Det betyder att Moderaterna och Kristdemokraterna har fått igenom sin linje gentemot Liberalerna som inte ville dra in den fria entrén före valet.

 

Gunnar Ardelius, generalsekreterare för organisationen Sveriges museer, ser med oro på de effekter som indragningen kan få:

– Många i branschen har misstänkt att det här beskedet skulle komma eftersom det har saknats långsiktighet i frågan om fri entré. Reformen införs och avskaffas fram och tillbaka beroende på vilken sida som har makten. Men den här gången är indragningen väldigt hastigt aviserad och kommer att innebära problem för många museer. Det kostar att ställa om. Museerna måste införa nya spärrar i entrén, nya besökssystem, och den kostnaden får museerna bära på egen hand, säger han i en intervju i Dagens Nyheter.

 

Inga incitament för regioner och kommuner

För de musikinstitutioner som finansieras genom samverkansmodellen finns det anledning till oro. Det finns inga ökade anslag i regeringens budget och därmed ges inga incitament för regioner och kommuner att höja sina kulturbudgetar. Redan nu flaggar många kommuner för att skatteintäkterna inte räcker för att hålla nivåerna för vård, skola och omsorg. Som bekant är dessa områden högsta prioritet och de extra miljarder som regeringen delar ut till kommunerna kommer sannolikt inte kulturen till dels. Om inte regeringen öronmärker delar av tilldelningen just för kulturen. Inget tyder dock på det.

 

En oroande brist på insikt

– Kulturbudgetens anslag har de senaste åren har varit rejält, och nödvändigt, ekonomiskt uppumpade av tidsbegränsade anslag som komenserade för kulturens yrkesförbud under pandemin. När dessa extra anslag nu löpt ut blir skillnaden av budgettekniska skäl stor i kronor och ören. Att  kulturbudgeten skulle få bära sin beskärda del i en allmänt återhållsam budget var väl ändå ganska väntat i dessa tider, säger Gunnar Jönsson, Symfs förbundssordförande och fortsätter:

– Det är dock ett stort bekymmer att man avvecklar hela tanken på återstartsutredningens förslag på fortsatt krisstöd just nu. Det visar på en oroande brist på insikt om det akuta ekonomiska läge som delar av kulturen fortfarande befinner sig i. Med den korta tid som förelåg mellan valresultat och budgetarbete hade vi möjligtvis sett ett annat resultat med en kulturminister som haft rötterna djupare i den kulturella myllan. Tiden att lära fanns inte men den kommer förhoppningsvis nu. 

 

Jonas Nyberg