Man kan säga mycket om kulturministern efter talet på Göteborgs filmfestival, och det gör många, men hon är i alla fall inte en fegis. Om det sedan är respektfullt att i ett invigningstal vid en högtidsstund, hålla ett för åhörarna provocerande anförande är en annan fråga. Hennes avsikt var nog inte att locka nya väljare från den publiken. Dessutom räknar nog inte Moderaterna med att få röster från kultursektorns väljarbas.

Möjligtvis var kulturministern stärkt av framgången med att få tre stora investerare att bidra till ombyggnaden av Kungliga Operan. Visserligen med en relativt blygsam del, men ändå en viktig signal helt i linje med den politik som nu blir allt tydligare utmejslad. Dock är den privata sektorns engagemang för kulturen i övrigt fortfarande relativt begränsad. Trots det vill Moderaterna att kultursektorn i större utsträckning ska drivas av marknadens krafter. Ett system där kulturinstitutioner får mer frihet att ta egna beslut i stället för att vara helt beroende av statliga subventioner. Ska man driva den linjen måste de fiskala förutsättningarna ändras i syfte att underlätta exempelvis kultursponsring. Det har sagts förut och det tål att upprepas; Gör saker och ting i rätt ordning.

Kritik kommer ofta att kultur som inte är offentligt finansierad förlorar sin självständighet. Men sett i backspegeln, hur självständig i sin utveckling har kulturen varit de senaste årtiondena? De alltjämt krympande anslagen medges inte utan en uppfylld kravlista som ofta speglar de styrande partiernas politiska mål, verkställda genom till exempel Kulturrådet eller det nu aktuella Film­institutets verksamhet.

Finansieringen av kulturlivet i Sverige är en komplex fråga som med stor sannolikhet fortsättningsvis kommer behöva involvera både offentliga anslag och en större andel privata aktörer. För att säkerställa ett brett och varierat kulturutbud är det därför avgörande att hitta en balans mellan ekonomisk hållbarhet och konstnärlig frihet, där både kreativa och ekonomiska perspektiv får utrymme att utvecklas. Det behövs också en starkare politisk vilja att erkänna kulturens värde, inte bara för dess ekonomiska bidrag utan även för dess sociala och samhälleliga betyd­else. Regering och opposition, förena eder. Gärna i en annan riktning än den ni tycks vara eniga om i dagsläget.

Ett av Symfs politiska mål är att man ska kunna ta del av konserter och opera i hela landet, framförd av professionella ensembler. Det får inte bli enbart ett storstadsutbud. Det är därför glädjande att ytterligare en orkester strävar uppåt i anställningsgrad. Förutom att Nordiska Kammarorkestern sedan tidigare har ett utsatt mål om 100-procentig anställningsgrad, ska nu även Västerås Sinfonietta satsa under ett par år för att öka anställningsgraden. Håll tummarna för att dessa satsningar lyckas.

Denna vår är det avtalsrörelse i Sverige. En mängd olika avtal ska omförhandlas och det gäller även vårt. Trots att både vi och arbetsgivarna allt som oftast går in i förhandlingarna med yrkanden som vi kanske vet inte går att genomföra, gör vi det med en stolthet och känsla av detta är viktigt. Inte bara för den enskilde medlemmen utan för att vi tillsammans är en del av den svenska modellen som tar ansvar för en fungerade arbetsmarknad. Modellen är till viss del hotad av beslut i EU men vår skyddsvall är att vi på respektive sida har en hög organisationsgrad. Faller den, och därmed vårt mandat att ta ansvar för arbetsmarknaden, riskerar lönerna att bestämmas genom politiska beslut.

Att regering och riksdag avstår från den möjligheten, då utfallet i en lönerörelse har stor ekonomisk påverkan för statens finanser, är inte bara ett bevis att vi i Sverige vill och kan lösa olika frågor tillsammans, utan även för att den demokrati som utmanas runt om i världen står stark hos oss.

Från och med detta nummer av Symfoni har vi en ny redaktör för tidningen. Johanna Piroth. Jag vill passa på att hälsa henne välkommen till oss och ser fram emot ett gott samarbete det kommande året. Jag är helt övertygad om att ni som läsare kommer att få en tidning som ni både kommer att känna igen men som även kan komma att överraska i sitt innehåll.

 

Gunnar Jönsson
Förbundsordförande