Ledare

Jag röstade första gången 1979 och har sedan dess av olika skäl följt valrörelserna med stort intresse. Den valrörelse vi just genomlidit, med betoning på lidit, är nog en av de märkligaste vi haft. Det kan möjligtvis vara en naturlig reaktion på den mandatperiod vi precis avslutat med alla dess turer. Viljan att missförstå och polarisera har varit stark och ömsesidig respekt när man tycker olika har ofta lyst med sin frånvaro. Det har förvisso alltid funnits en vilja att ta poäng i debatter med kluriga och fyndiga kommentarer, men tidigare har man gjort detta utan att idiotförklara eller nedvärdera sina meningsmotståndare. Någonting har gått förlorat i det offentliga samtalet.

 

Då är det kanske ett gott tecken att kulturpolitiken försvann som valfråga den här gången också? Den mer hoppfulla tolkningen är att det inte finns så stora meningsskiljaktigheter att det ger klick på olika plattformar eller tidningsrubriker och att vi kan räkna med en stabil kulturpolitik även kommande mandatperiod. Jag hoppas att också vi inom kultursektorn kan mötas på ett mer respektfullt sätt oavsett vilka åsikter vi har, även på politisk nivå. Men nog hade jag trott på lite större svallvågor efter den uppmärksamhet som kulturen fick i samband med åtgärderna mot Covid. För det kan väl inte vara så att det bara är när de stora artistnamnen ger sig tillkänna som det blir intressant att prata om kulturen, speciellt när  ett val närmar sig?

Nu väntar vi med intresse på besked om kulturminister och därefter budgetpropositionen, prognoserna framåt, och vilka anslag kulturlivet kommer att få. Just nu påverkas självklart ekonomin av Rysslands invasion av Ukraina och man drar sig för att koka ett ägg. Vi påverkas fortfarande av pandemin och dess effekter på publikens vanor. Det jag själv upplevt är dock att det är en positiv skillnad på publikens storlek efter sommaren jämfört med hur det såg ut i våras. Med det sagt måste vi ändå få förståelse för att det kommer att behövas fortsatta stödåtgärder även kommande budgetår.

Ur ett rent fackligt perspektiv väntar ett intensivt år. Det nya huvudavtalet är i princip sjösatt och det innebär att nya möjligheter öppnar sig för vidareutbildning, men det innebär också nya regler och formuleringar i LAS –Lagen om anställningsskydd. Där gäller det att vara uppmärksam ute på avdelningarna, framför allt i svårare personalärenden. (Läs mer om de nya LAS-reglerna på sidan 8.)

DSM direktivet (om upphovsrätt) kommer upp för beslut i den nya riksdagen och följer säkert med  oss in i vår egen avtalsrörelse. 

När man förhandlar ett nytt kollektivavtal är det alltid en balans mellan att bevara det som fungerar bra och justera det som kanske är mindre bra. Just nu håller vi på med ett förberedande redaktionellt arbete som förhoppningsvis ska ge ett tydligare och modernare avtal åtminstone i text och disposition. Vissa formuleringar är helt enkelt hopplöst daterade  och att göra det arbetet innan avtalsförhandlingarna kommer att spara både tid och kraft.

Men det är också viktigt att utvärdera att det som är överenskommet får den effekt som avsikten var. 2020 var metoo-frågan i högsta grad aktuell. Vi kom då överens om vissa principer för ett skyddsnät mot övergrepp och kränkningar. I första hand för våra korister som i sin fysiska gestaltning kan bli utsatta för olika regissörers nycker. Hur den övergripande formuleringen som vi kom överens om fungerar i praktiken kan nog ifrågasättas. Även om vi inte får några direkta anmälningar till oss, har vi ändå hört talas om tvivelaktigt agerande och vi måste ställa oss frågan om tystnadskulturen åter håller på att breda ut sig. Är det på det viset måste formuleringarna i kollektivavtalet skärpas så att vi inte backar in i framtiden.

Just nu när detta skrivs är förbundsstyrelsen på ett tvådagars internat tillsammans med Musikerförbundets styrelse. Vi ska lära känna varandras organisationer mer på djupet, men även för att vi styrelsernas ledamöter ska bli bekanta med varandra. Det är självklart en nödvändighet att lära känna varandra om vi i öppna och ärliga samtal ska kunna undersöka möjligheterna att få till en starkare röst för de professionella musikerna i landet. 

Att vi även i denna avtalsrörelse kommer att samförhandla ser jag som självklart Vårt praktiska samarbete växer hela tiden. Det är bra. Nu bygger vi en bra relation mellan styrelserna för att kunna prata även om de svåra frågorna som kommer att behöva hanteras i vår tänkta gemensamma väg framåt.

 

Gunnar Jönsson
Förbundsordförande