Alldeles nyligen har 100 dagar för den nya regeringen passerat. Bortsett från de första svallvågorna från Tidöavtalets formuleringar om en kulturkanon har det varit förvånansvärt, och lite oroande, tyst från kulturdepartementet. Frågan är om det är bra eller dåligt. Även om tiden kanske är för kort för att hinna genomföra några planer måste man nog fundera över om det överhuvudtaget finns några. Vän av ordning säger kanske att det finns ju så mycket större frågor som är aktuella nu, men andra politikområden arbetar vidare med inhemska frågor som ligger det normala vardagslivet nära. Vi närmar oss snabbt tiden för vårändringsbudgeten. Att lätta lite på förlåten om vad vi kan vänta oss kan vara på sin plats.
Det som också saknas från regeringen är ett beslut om Kungliga Operan i Stockholm. Det tycks onekligen märkligt att det ska vara så trögt att gå till beslut. Operauppsättning i barockmiljö kan nu tillföras ytterligare en tidstrogen dimension genom en till tidsepoken passande lukt från ett VVS-system som sedan länge har passerat sin tekniska livslängd. Det handlar inte bara om att bevara de fina salongerna utan i allra högsta grad om rättigheten att arbeta i en god arbetsmiljö där huset inte riskerar att rasa samman. Övningsrum med bra ventilation och akustik som inte orsakar problem, ett funktionellt orkesterdike och kanske till och med omklädningsrum daterade anno 2023.
Så här sa kulturministern i oktober 2022:
”Det är uppenbart att det här är en fråga som har dragits i långbänk. Jag sätter mig in i frågan just nu och kommer att återkomma framöver.”
Nu är det dags att resa sig från bänken, återkomma och leverera.
Levererar gör däremot Statens Fastighetsverk. Dom levererar en saftig hyreshöjning till Musikaliska Kvarteret vid Nybroviken där Stockholms Blåsarsymfoniker huserar. Den hyreshöjningen gör i värsta fall orkestern hemlös. Ett märkligt sammanträffande är att det även här finns ett renoveringsbehov av VVS. Statens Fastighetsverk förvaltar också operahuset mot en rejäl hyra.
Samtidigt är framtiden för en annan blåsorkester åter högst osäker, nämligen GWO. Med ständigt krympande anslag fick de 2020 flytta ut från sina lokaler i Kronhuset som de haft som hemvist under många år. Ägaren till Kronhuset är HIGAB, ett av Göteborg Stads helägda fastighetsbolag. Samma stad som nu långsamt håller på att kväva GWOs verksamhet genom minskade anslag år efter år.
Den 22 december 2021 meddelar Regeringen i regleringsbrevet till Statens Kulturråd att ”Statens kulturråd ska verka för att stimulera återväxten av blåsmusiker och för att stärka blåsmusiken som konstart”. Man skulle kunna tycka att en bra åtgärd för att stimulera återväxten skulle vara att säkra bevarandet av de få blåsorkestrar som vi har kvar. Till vad ska denna återväxt annars ta vägen? Man kan kanske också tycka att det vore självklart att blåsorkestrarna får de bästa förutsättningarna för att överleva med såväl trygga anställningar som bra konsertlokaler. Då finns förutsättningar för att visa vilka fina musiker man har.
Om det nu inte finns extra anslag inom Kulturrådets uppdrag för att de bägge blåsorkestrarna åtminstone ska kunna bibehålla sin nuvarande verksamhet finns det kanske andra lösningar. Det går nämligen inte att komma ifrån tanken att det finns tillräckliga administrativa besparingar att göra då offentliga anslagsgivare finansierar verksamheterna. Samttidigt tar andra offentligt finansierade aktörer omedelbart tillbaka en stor del av anslagen som hyra. Samordning är ordet vi söker.
I upphovsrättens krångliga labyrinter måste vi nu rensa i nästa oreglerade område, nämligen publicering på Spotify och andra streamingtjänster. Där har vi varit för passiva under den snabba utvecklingen de senaste åren. Det ska bli intressant att se vilket stöd vi kan hitta i den nya lagstiftningen. Eftersom den fysiska skivan vid en utgivning blir mer och mer sällsynt krävs en anpassning till en verkligheten där utgåvans storlek inte begränsar hur många som skivan når och i vilka olika miljöer som den spelas i. Att utvecklingen ska gå mot en ersättningsmodell för den enskilde musiken även här ser jag som självklart och en viktig sak för Symf att arbeta med.